”Jag är ledsen, något kom upp” sa jag andfått och slog mig ned på den första lediga stol jag kunde skymta, Adam mötte irriterat min blick, ”Miss. Haven, så kul att du kunde närvara. Berätta gärna vad som kunde ha varit viktigare än detta möte?” sa Mr. Boyces mörka stämma och med ett halv irriterat leende granskade han mitt ansikte i väntan på svar, ”Absolut” sa jag glatt och hoppade genast upp ifrån stolen för att med min kamera bege mig mot den vita filmduken framme där Mr. Boyce stod, ”Jag har fått upp lite mer ledtrådar” sa jag kort och pluggade enkelt in USB-minnet i datorn som på så vis kopplades till via videoprojektorn. Mr. Boyce släkte ned rummet och satte sig lutad tillbaka i en av stolarna då kamera bilderna drog igång, ”Jag fick upp Mr. Bieber på GPS-en och valde att förfölja honom till ett gammalt öde lager cirka en mil utanför Los Angeles”. Dem bilder som visade lagret och Tjuvens bil dök upp på skärmduken, ”Vad man kan tyda på bilderna skulle han träffa någon, mannen ni kan se här” sa jag kort och mannen jag tidigare sett med den färgglada fågel t-shirten kom fram på bild, ”Mannen som blivit identifierad som Benjamin Agaton, nyligen frisläppt efter att ha spenderat 8 år inne för ett av Los Angeles största rån där hela 76 personer dödades då han rånade Union Bank. Han blev gripen en timme efter att rånet tagit plats.” sa jag kort efter att ha läst upp informationen jag tagit fram av denna Benjamin. ”Som ni kan se på bilderna levereras några ännu oidentifierade väskor in i Mr. Biebers bagagelucka” sa jag kort och tystnade genast då jag visste att nästa bild skulle visa fotografier på den unga kvinna jag tidigare sett stiga in i Tjuvens bil. Jag svalde hårt, ”Och här ..” jag stannade till, ”Jag låter er avgöra” fyllde jag in när det snabbt dök upp ett flertal bilder på den vita skärmen där ingen mindre än den unga kvinna vid namn Kim Fellow, Polis assistent vid Los Angeles Police Department.

Hela rummet drog efter andan, och jag hörde hur någon slog ned sin hand hårt i bordet med ett dunk, Mr. Boyce. ”Vad gör hon där? Vi har inga uppgifter om det?” sa han hårt och såg sig förbannat omkring i rummet som chockerat bibehöll sin blick på skärmen, ”Sir. Vi har inte det” sa en stämma som tillhörde ingen mindre än Adam, ”Jag tror det är dags för plan B” fyllde han sedan in och såg på Mr. Boyce med spänd käke, jag svalde hårt. Plan B? Varför hade inte jag hört något om detta? Vad handlade det om?

Både Mr. Boyce och Adam väne blicken mot mig, nervositet och oro föll på mina axlar, vad skulle nu hända?”Allt som blivit sagt här inne stannar mellan dessa väggar” sa Mr. Boyce högt menat inte bara till mig utan alla som där befann sig. Jag nickade försiktigt, ”Ni kan lämna rummet nu, Miss. Havens stannar här”.

”Vi behöver tid, något vi egentligen har ..:” började Adam försiktigt när jag satt mig ned på en svart skinnstol framför honom och Mr. Boyce, ”Ditt nästa uppdrag kommer att bli och vara ett kärleksintresse för denna Mr. Bieber, få honom att falla för dig med vilka medel som helst. Och på så vis hoppas vi att du kan få reda på mer information om vad som egentligen pågår, om det blir någon nästa gång för gruppen ”Five” ” fyllde Mr. Boyce in, jag såg upp på dem båda med chockade ögon. Dem ville att jag skulle göra vad? Det är omöjligt. Det var allt som surrade i mitt huvud, det fanns inte på karta, han brydde sig inte om tjejer eller någon form av känslor, han hade sex med olika ointresserade tjejer lika ofta som jag bytte underkläder, vilket var ofta.

”Mr. Boyce, du får ursäkta .. Men det är omöjligt” stammade jag fram, ”Jag kommer aldrig och klara det” fyllde jag in fortfarande lika chockad över vad han precis sagt. ”Du är en begåvad ung kvinna Miss. Haven, du klarar att sätta ihop ett gevär i mörkret på under två minuter, du kan gå obemärkt omkring på gatan och fånga vilken man eller kvinna du vill, du avslutade polisskolan med toppbetyg, du tänker och gör på ett sätt jag aldrig tidigare lagt märke till och när du väl bestämmer dig för att göra något så klarar du det.” sa Mr. Boyce med lugn röst och lade till ett halvhjärtat leende, jag såg på honom med stora ögon, menade han det verkligen? Var och är jag allt han precis beskrivit? Och när jag försökt tänka igenom allt han sagt hade han haft rätt. Jag kunde och hade gjort det han just sagt. Och utan att förmodligen helt tänka mig för svarade jag lika snabbt som jag hann blinka, ”Okej. Jag gör det”.

*

Jag hade precis lämnat ”tornet” där mötet mellan mig, Adam och Mr. Boyce för en stund sedan avslutats för att bege mig hem för att få någonting och äta då det lilla mötet kom att bli en nästan fyra timmars lång process där varje detalj räknades och jag hade tillslut fått precis som jag önskad. Allt skulle gå enligt mina regler om inte Mr. Boyce ville ingripa och finslipa något, Adam skulle komma att bli den enda som jag arbetade med då för många kollegor förmodligen vid något tillfälle skulle göra ett snedsteg och förstöra allt vi arbetat med dem senaste månaderna och jag var tvungen att rapportera varje kväll innan klockan fem till Mr. Boyce vad som pågick, information och liknande. Trots allt var jag ganska nöjd över vad jag åstadkommit och med ett leende körde jag ut från parkering och vidare mot lägenheten, jag hann inte köra mer än några meter då min mobil gav ifrån sig ett högt tjutande, displayen visade ett nummer jag inte hade inlagt men trots det valde jag och svara, ”Hallå?” sa jag kort med en fast blick på vägen samtidigt, ”Haley?” sa en mörk rasplig stämma på andra sidan, ”Ja? Vem är detta?” frågade jag nonchalant, ”Det är Lukas” sa den mörka rösten kort och genast for en bild upp i huvudet på hur han såg ut, Justins högra hand. ”Hej” stammade jag tafatt, och jag kunde inte släppa tanken om hur han egentligen ens fått tag i mitt nummer, ”Hej” skrattade han till på andra sidan, ”Hur mår du? Du verkade helt trasig den morgonen för någon dag sedan” fyllde han in, ”Det var mig du pratade med, det var jag som låg i sängen under täcket” fortsatte han, och det var då allt ploppade upp, jag hade hört att det inte var Justin som legat där men att det skulle ha varit Lukas av alla människor? Kom igen. Varför skulle jag ha vaknat upp i samma rum som han efter en natt jag inte mindes engång? ”Jahaaa” svarade jag så överraskat jag kunde förmå, ”Jag tror inte jag mått så dåligt någon gång i hela mitt liv” fyllde jag in, ”Så vad har du på hjärtat?” fortsatte jag, i ett försök att byta samtalsämne. ”Jag ringer för att bjuda dig till en fest, ikväll, på Karma Eleven” svarade han snabbt och jag kunde nästan känna hur han log. Perfekt. Ännu en fest tänkte jag kort och svängde precis av på avfarten där min lägenhet låg. ”Och dessutom finns det någon här som saknar dig” sa Lukas efter några sekunders tystnad, saknade mig? Vem? Han själv? ”Jag saknar dig också gullet” fyllde jag in så kärleksfullt och tillgjort jag möjligt kunde. Lukas skrattade högt vilket jag nonchalant rynkade på pannan åt då jag precis stannat bilen och stängt av motorn, ”Jag menade mer Justin, men det är kul att höra att du saknar mig också hjärat! Kom till Karma Eleven vid 12, vi står för drickan” sa han snabbt och retfullt innan ett pip uppenbarades i luren. Han hade lagt på. Perfekt.

Tvekandes satt jag kvar i bilen, digitalklockan på instrumentbrädan visade strax efter fem på eftermiddagen, om en timme skulle varenda klädbutik i hela Los Angeles stänga och genast började jag tänka igenom vartenda litet klädesplagg jag ägde, men jag kunde inte komma på något sexigt att ha på mig om det nu var så att jag verkligen skulle bege mig till Karma ikväll eller inte. Jag ombestämde mig snabbt, självklart skulle jag det. Och dessutom hade Lukas sagt att både han och Justin saknade mig, något som förmodligen inte sant. Men varför skulle han då bjuda dit mig om så inte var fallet? Hade dem fått reda på något angående min identitet tro? Visste dem min hemlighet?

Jag skakade snabbt av tanken. Dem hade inte resurser för det beslutade min hjärna för att säga. Jag startade snabbt bilen igen och begav mig ut på vägen, jag var tvungen att hänföra en hel klubb, jag var tvungen att se sexig ut möjligt men samtidigt så svårfångad ut som möjligt. Jag skulle ta dem alla med storm, speciellt snubben vid namn Justin Bieber och jag visste precis vart jag skulle åka.

Vad tycker ni? Går det för segt fram? Uppskattas om ni svarar på den enkla frågan :) Kram