Isadora! Isadora! Älskling vakna!

Små lätta knuffningar mot armen, rösten som ekade i huvudet var så bekant. Den kändes så nära men endå så långt borta. Isadoras namn fortsatte att upprepasom och om igen.
Solstrålarnas skimmer bländades när hon försiktigt öppnade ögonen. Det var ingen dröm. För där satt han på sänkanten med rufsen på sne, Isadoras perfekta pojkvän.

Nu fick han se hur hon såg ut i morgonrufs och osminkad men den groteska andedräkten som vilade i hennes mun. Han fick för första gången se sin perfekta drömtjej i morgontillstånd.
Omtumlad och nyvaken satte hon sig försiktigt upp i sängen för att försöka tain det som pågick. Han såg på henne med det leendet hon alltd älskat. Han smekte henne försiktigt på benen utanpå täcket i små lätta rörelser.

"Vad gör du här älskling?" Isadoras hesa morgonstämma var allt annat än sexig. "J-j-ag saknade dig." Hans ansiktsuttryck stämde inte överens med svaret han gav men hon kunde ändå inte rå för att le. Den vita nattduksklockan slog precis om till 9 på morgonen, det var ovanligt tidigt. Hon visste att Chace aldrig vaknar före 11 på söndagar och drar därefter direkt på träning. "Men hur kom du in? Och vad gördu vaken såhär tidigt?" Hon kunde inte råför att undra, hon ville ha svar på hans konstiga beteende. "Rose släppte in mig. Och jag hade problem med att sova, det är allt" han log snett, "Jag vill spendera dagen med dig? Bara du och jag? Vi skulle kunna gå ner till strande, kanske köpa glass och fotografera som du gillar!?" Han log stort när han sa det sista, då han var en av dem få förutom hennes pappa och personal som visste att hennes ena passion var att fotografera. "Det låter bra babe!" Dem omslöts i en kram, en trygg kram. Och även om han klivit in i Isadoras "territorium" denna morgon för första gången , så spelade det ingen roll. Det skulle bli fantastisk dag,
just the two of them.


* * *



"Babe, se hit!" Chace manliga röst kombinerat med hans sexiga leende var en perfekt kombination. Isadora kunde inget annat att le när han knäppte kort efter kort på henne.

Dem två tillsammans hade haft en underbar förmiddag, något dom inte gjort på länge. På senare tid har deras träffar bara varit när Chace haft match eller om han skjutsat henne från skolan. Även om det inte var någon från skolan som såg dem nu och kunde ge Isadora avundsjuka blickar, eller dregla över Chace, var det den perfekta stunden.
Dem gick hand i hand på stranden med skorna i den fria handen och kände hur värmen från vattnet värmde deras fötter. Solen lös varmt ch man kunde inte se ett moln så långt ögat kunde nå. Stranden var full av barnfamiljer och turister som spenderade sin dag med glass och bad.

"Chace, kan vi ta en bild tillsammans?" Isadoras fråga fick Chace att stanna till och sedan lysa upp i ett leende. Han fattade tag i systemkameran medans dom ställde sig tättintill varandra och log.
"Den är perfekt!" Utbrast hon efter att ha sett bilden på dem båda. Chace nickade instämmande och pussade mjukt hennes hjässa.

- - -

"Jag har en match ikväll, kommer du?" Chace såg undrande på Isadora medans dom forsatte att gå hand i hand. "Visst." hon log snett. "Det är något jag behöver berätta fö dig... " började Chace försiktigt men avbröts av att Isadoras mobil ringde från hennes väska.
Displayen lös upp "Pappa" och hon såg på Chace som nickade glatt att hon kunde svara.

"What's up?" svarade hon glatt medans hon såg intensivt på Chace som såg ut över havets bris.
"Kan du komma hem? Vi behöver prata." Hans röst lät skör men samtidigt nervös och Isadora förstod direkt att det var något viktigt.
Dem la på och Isadora vände sig mot Chace som log snett, hans blick talade allt annat än lycka men just nu var hon för stressad för att kunna bry sig om något sådant.
Hon förklarade snabbt för Chace att hon var tvungen att ge sig av, vilket han tog på ett bra sät då han endå var tvungen att ge sig av för att träna. Dem omslöts i en passionerad kyss innan dem gick skilda vägar, båda i vetskap om att det bara skulle vara för några timmar.

*

Tre storaväskor med märket Louis Vuitton stod packade i hallen när Isadora kom hem, huset var tyst och fridfullt men spänningen låg ändå i luften. Richard stod lutad vid det stora köksbordet, som innefattar fler stolar än dem är familj, med handerna i ansiktet. Isadora stod spänt i dörröppningen och väntade på att han skulle säga något.


"Jag behöver resa iväg igen. Affärer igen.. "Han såg på henne med bestämd blick. Även om hon var van vid att han reste iväg och var borta i två veckor var väskorna i hallen betydligt större och fler för det. "För hur länge?" Isadora såg på sin far med tår i ögonen. Hon tyckte inte om när hennes pappa åkte iväg, hon var lika rädd varje gång att han inte skulle komma hem något mer. Att hans flygplan skulle krascha eller att han skulle överge henne. "2 månader" Isadora kände hur tår efter tår trillade nedför hennes kinder, hur hennes hjärta sakta men säkert slets i stycken.