Nästan 1 år senare ...


Isadora studerade skolområdet från platsen hon stod vid sidan av sin bil, solens strålar värmde hennes bara ben och doften av glass, blommor och parfym fann sig upp i hennes lungor. Sommaren var nära, och snart var det dags för hennes sista sommalov innan ett sista skolår väntades och det sedan var dags för vuxenlivet.

Även om framtiden för henne såg ljus ut så var det någon liten del i hennes kropp som faktiskt skulle sakna skolan. All den uppmärksamhet, allt rampljus som hon ägde, alla sena kvällar vid bryggan på sommaren, allt festande med vännerna, alla basket matcher, det stod klart att hon skulle sakna allt detta, men mest av allt rampljuset. Det fanns inga tvivel om att det fanns någon elev i de lägre klasserna som skulle kunna ersätta hennes "tron", för det var omöjligt. Isadora hade gjort sig ett högt rankat namn här på Stratfox high, och ingen absolut ingen skulle någonsin kunna ersätta den platsen.

Skrattet från Vanessas klingande stämma ekade på parkeringen, hon stod som vanligt inslungad bland skolans basketlag och blottade sig denna gång med kort kort kjol och djup urrigning. Hon hade förmodligen inte upptäkt att Isadora anlänt till skolan då hon inte var som en svans än. Hon är min vän, fast endå inte. Hon är den isadora ringer ifall hon har tråkigt ungefär.
Men i skolan är dem som plåster på varandra, går ingenstans utan varandra.
Isadora rätade til håret och förbättrade läppglanset lite innan hon slängde sin nya Guccidesign väska över axeln och gick med säkra kliv mot klungan. 
Vanessa var omsvept kring armarna av Gustafo, basketlagets stjärna, killen Isadora egentligen borde vara tillsammans med fast hon inte var. Barbie och Ken var den enda tanke som kom upp i hennes huvud när hon tänkte på honom, och så ville hon inte ha det.

"Färdig med att suga på hans tunga V? Eller ska jag vänta en minut till?" Isadora snäste irriterat samtidigt som hon stirrade in i Vanessas mörkbruna ögon. Hennes självsäkerhet försvann genast då hon snabbt drog samman urrigningen och drog ned kjolen. Hon har lärt sig av misstag, då ingen i Isadoras kompiskrets får överglänsa henne genom att blotta ut sig på det viset hon nyss gjort. "Jag var precis påväg över till dig " sa hon kraspligt och bet sig osäkert i läppen.  "Chill girl! Jag skojade bara!" slank Isadora ur sig snabbt och ett leende prydde mina läppar och blottade hennes kritvita tänder.
"Ey guys. Fest hos mig ikväll! Bjud med lämlipgt folk! Flirtade Isadora mot klungan av killar och såg sig omkring på alla de spelare som hon inte ens kunde hälften av namnen på. Men ju fler populärt folk, ju bättre.
För då sprids det ut om hur rik och populär Isadora är. Och det är så hon vill ha det.
Ett högt jubel spred sig bland grabbarna och i samband med att hon yttrat sina små ord och genast blev den stela stämningen bättre. Fredagar betyder fest, utan att tveka.



*  *  *

Historialäraren Mr. Hopkins, en medelåldersman som alltid stank en doft av vitlök, med balt huvud och stort vitt skägg beodrade oss om att det stora projektet om antika gudar som vi arbetat med i en månad skulle inlämnas på måndag. Flera stön och suckningar spred sig över klassrummet, förmodligen var det många av dem som inte ens var i närheten av att vara klara, men Isadora kunde inte bry mig mindre. Hon var klar för en vecka sedan med den inlämningen, så istället fokuserade hon på spegelbilden i puderasken och förbättrade läppglanset.
 
Gustafo satt längst bak i klassrummet och vickade på stolen samtidigt som jag hörde hur han skröt över hur bra han spelade i den förra matchen dem haft. Alltid en sån skrytmåns, trots hans låga rist på inkomt i familj var han fortfarande populär, och han såg bra ut ingen tvekan om saken. Men det var något som skymde honom, någonstans i hans blick stod inte allt rätt till. Han kanske var hård på utsidan men grät inuti? Han kanske hade prblem hemma?
Iallafall var det förmodligen ingen annan än Isadora som såg det, men hon skulle knapptas kunna fråga honom om allt stod rätt till. Det skulle inte båda gott om Isadora Hilton frågade någon mindre klassad om hur han/hon egentligen mår. Så hon fick bara hålla det för sig själv och fortsätta undra.

Ljudet från den uråldriga klockan med det ekande ljudet spreds över rummet och genast böjade eleverna packa sina väskor och bege sig ut, snabbt. Innan Mr. Hopkins skulle beodra om att det var någon ny uppgift som ska lämnas in,elle att vi får någon mer läxa. För det är mer än vanligt det händer om man inte är snabb nog att lämna rummet.

Vanessa slöts snabbt upp vid hennes sida då hon klev ut ur klassrummet, Vanessa hade nu satt upp håret i en hög toft och bytt ut sin urringade tröja mot en mer passande, med rund hals. Isadora granska henne diskret och log snett som svar på att hon sett förändringen och att den var bättre än innan.
De fattade armkrok och gick med säkra steg sida vid sida i den uråldriga korridoren med doft av damm och målarfärg. Då det varit målare där som i hopp om förändring målade den annars vita fasaden till numera röda och blåa toner.
Men i Isadoras huvud gick tankarna vilt, det spelade ingen roll hur mycket de målade och förändrade, det blev aldrig till det bättre. Det var en för gammal skola som var på bristgräns att ramla samman.

"Soo.. Party tonight. Vad ska du ha på dig?" Vanessas höga pipiga stämma avbröt Isadoras tankar och hon upptäckte snabbt hur måna blickar som hon omringades av när Vanessa nämnde fest. Hon log stolt och höjde röste lite när hon sakta berättade att hon har en alldeles ny och exklusiv klänning hängandes hemma från den senaste kollektionen från Gucci som inte ens kommit ut än. Och den skulle vara perfekt för ikväll. 

Vanessa nickade nöjt då effekten dem båda önskat hade nått sitt fullo. Uppmärksamheten var fullbordad och det kom fram ett flertal tjejer och killar från både högre och lägre klasser och frågade om festen och om dem fick komma.
Dem båda omringades snabbt av personer och Vanessa följde genast Isadoras regler och pekade på ett flertal tjejer och killar som dem båda tycker har stil och klass, och alla vet att när Vanessa eller Isadora pekat på dem var det deras inbjudan.
Jubel och skratt spreds över korridoren men också besvikelse och gråt. Alla kan inte bli lyckliga jämt tänkte Isadora. Hennes rykte står på spel och hon kan inte bjuda massa underklass typer hem till sig.

Isadora och Vanessa kom slutligen fram till dem slitna blå metall skåpen och lämnade sina skolböcker, skoldagen var äntligen slut. Och allt som spelade roll nu var festen som skulle äga rum senare. Isadora har sedan tidigare erfarenhet alltid förberett allt i minsta detalj och det varbara en sak som fattades, att få Chace att köpa alkohol.
Men Isadora log för sig själv när hon vet att det inte skulle vara några problem, då Chace även har fått en del uppmärksamhet på sin skola på grund av henne och dem hon umgås med.

-

Lukten av skinn och vanilj spred sig i Isadoras bil där hon och Jocelyn nu satt. Jocelyn såg på henne med nervös blick då signalerna till Chace blev allt fler och fler, "Hey baby, Whats up?" hans mörka röst fyllde högtalaren och fjärilarna i magen blev allt insivare. "Hey babe! Slutade precis skolan. dudå? " flikade Isadora sännt in. "Samma här. Jag hördeatt du har fest ikväll. Är jag bjuden? " Isadora log inombords då hon hörde spänningen hans fråga. "Babe, du behöver aldrig fråga vet du, men .. " Mer hann Isadora inte säga innan han hann före, " Jag har rdan ordnat med alkohol. Du behöver inte oroa dig. Vi ses ikväll snygging. Puss"  Isadora log nöjt innan hon tryckte på röd lur. 

Vanessa satt spänt på passagerarsätet och väntade på svar. Isadora nickade försiktigt innan hon log stort. Jubel spreds i bilen och Vanessa tog ner rutorna och lät vinden fånga hennes hår. "This i azum!" skrek hon högt ut över parkeringen på skolgården. Uppmärksamheten fångade dem ännu en gång men dem båda kunde inte bry sig mindre, dem brast i skratt innan Isadora backade bak och höjde musiken till LMFAOs "Party Rock Anthem". Basen vibrerade i sätena och ljudet ekade över parkeringen. Isadora drog på sig sin rayban och körde häftigt ut från skolan, i bakspegeln uppfattad hon allas blickar och log nöjt.

Dom båda diggade med i rytmen och ökade farten mot Los Angeles gator, det var dags för kaffe och shopping, som varje fredag. Hon och Vanessa skulle fira den kommande helgen.
Med hennes mastercard som befann sig i plånboken längst ned i väskan fylld med tusentals kronor från hennes pappa poppade fjärilarna upp i magen när hon tänkte på shoppingen hon snart skulle ådstakomma.