Huvudet dunkade allt hårdare för varje liten rörelse, smaken av cider satt fortfarande kvar i munnen och överallt i det stora varagsrummet låg det ölburkar och tomma plastglas utspridda. Sprängdaballonger och delar av cerpentiner prydde gardinstänger och skåp. Lukten av alkohol låg fortfarande som en oas över hela huset.

Isadora stod i dörröppningen fortfarande iklädd gårdagens klänning med kalufsen på sne. Magkänslan kände att hon på något sätt inte skulle komma undan med detta, även om Ronald, Isadoras pappa var en översnäll person som lät henne göra det mesta så var nog stunden kommen då han inte skulle godkänna något sådanthär. 

Med små sakta rörelser började hon fylla den svarta stora sopsäcken med pantburkar och skräp. Om några timmar skulle städpersonalen anlända, och för att undvika att någon skulle skvallra till hennes pappa gjorde hon allt hon nu kunde för att undvika bråk eller konflikter. Även om Isadora inte var tvungen att göra detta, utan enkelt kunde ha mutat personalen med några extra hundra dollar att göra det åt henne och även inte nämna något till hennes pappa bstämde hon säg för att för första gången göra något själv. Även om den bultande huvudvärken blev allt ondare och illamåendet började sakta träda fram skulle hon åtminstonde försöka. 

- - -

Två timmar hade passerat sedan hon började med städningen och hemmet såg nu ut precis som det brukade göra, fläckfritt. Ingen skulle kunna se med blotta ögat att det varit en stor fest här igårkväll.
Och där låg hon, svettig, hungrig och utmatta,d ihopsäckad i soffan och studerade sin prestation. Hon intalade sig själv att aldrig berätta om det som nyss hänt, att Isadora Hilton städat. Varför var det egentlien så viktigt att ingen fick veta? Varför var Isadora alltid så mån om vad andra tyckte om henne? Varför kunde hon aldrig berätta sanningen?

*

Doften av nykokt kaffe från de finaste bönorna, chocklad crossaints och nygorda laxbaguetter spred sig över Lily's café där Isadora och Vanessa nu befann sig för att äta lunch tillsammans och skvallra om gårdagens bravader.
Små runda bord prydda med vita spets dukar och röda ljushållare, Lily's var en av Isadoras favoritplatser. Inte bara pågrund av det goda kaffet eller dem underbara laxbaguetterna men även att det var så fridfullt, man släppte sina beskymmer sekunden man klev in. Det var så hemtrevligt men endå med hög standard, det var det nog som gjorde att det stack ut ur mängden, att det var så speciellt.

Cafét var nästan folktomt denna lördags förmiddag då dem klev in och beställde varsin laxbaguette och kaffe, samt massvis med kallt vatten. 
Vanessa smuttade på sin kaffe medans glaset med vatten och samrin stod på bordet och upplöste sig, hon såg verkligen bakfull ut och hade fortfarande inte duschat. Vilket var väldigt olikt henne.

Ingen av dem sa något speciellt utan bara lät sig njuta i varandras sällskap och stunden. Utanför lös solen högt på himlen, överallt såg man folk passera i sina dyra bilar och unga tjejer som gick armkrok in och ut i butikerna. Isadora saknade att kunna göra samma sak, hon och Vanessa gjorde aldrig något sådant. Allt var så stelt och struktivt när dem två "hängde". Dem gav varandra råd och tips när dem shoppade tillsammans, hängde på cafeér och festade tillsammans. Men det var inte samma sak som att verkligen kunna umgås, att skratta och ha kul. Hon saknade verklien känslan av att ha någon att kunna prata med. Men det var aldrig något hon skulle erkänna, för det var inte den person Isadora Hilton var. 

"Fun night hu?" Vanessa bröt isen efter en stunds tystnad, vilket var skönt. "jo. men inte nu, mitt huvud tar kål på mig. " Isadora log halvhjärtat och smuttade på sin kaffe. "Åtminstonde kommer kvällen att vara på alla tankar på måndag" När hon sa det sista log hon, hon vet att Isadora älskade effekten hon kunde ha på folk. Hur något så enkelt som en fest kunde bli så stort bara för att hennes efternamn var Hilton. Dem log glatt åt varandra och skålade sina rosarosiga koppar till ett klinkande ljud.

- - -



"Ska du spendera dagen med Chace?" Vanessas fråga fick Isadora att reagera, hon har aldrig frågat något om Chace innan. "Varför undrar du?" frågade hon tafatt och väntade på svar. Vanessa smutade sakta på sin cappuchino och log snett, "Bara undra.." , sa hon snabbt "Vi kan gå och shoppa eller något om du inte ska träffa honom?" lade hon till och log. Ett leende som Isadora kände igen, det falska leendet Vanessa använder sig utav när hon har något i baktankarna. ".. Jag tror jag ska spendera dagen med Chace." ord som kom ut som viskningar, men Vanessa förstod och nickade til svars innan dem båda skiljdes åt på parkeringsplatsen. 

*

Chace Perspektiv

Iklädd i sexiga svarta underkläder, det vågiga håret som hon lät falla fritt nedanför hennes axlar. Den intensiva blicken som trängde in i honoms. Med en tafatt rörelse lät han hennes ben falla fritt från hans midja, med ett fast grepp om hennes perfekt formade rumpa. Hon log åt honom på det speciella viset innan hennes hjärtaformade läppar stötte vid hans, mjuka lätta kyssar övergick till hångel. Dem hamnade på sängen, med henne under honom. På det viset kunde han kontrollera det som sker bättre och det var så hon gillade det bäst.

Små rörelser övergick till smekningar nedför hennes mage, mot troskanten. Andningen mellan dem båda blev häftigare mellan kyssarna. Och hennes grepp rund hans midja blev hårdare och han kunde känna på viset hennes händer rörde min bara rygg att hon var redo. Sakta slet han isär hennes spetstrosor samtidigt som hon försiktigt drog ned hans kalsoneroch placerade sina släta ben varsin sida om hans höfter och lät han glida in.

- -

"När ska du göra något åt detta?" Hennes plötsliga fråga kom från ingenstans då vi låg där slutkörda sida vid sid i sängen. "Snart.." Blev svaret för att undvika ännu ett onödigt bråk. Hon suckade högt innan hon satte sig upp och började leta efter sina kläder. "Snart är inte bra nog.. Om du inte tänker göra något kommer jag!"Man kunde höra genom hennes stämma att hon var rirriterad, påväg mot arg och förbannad. Att hon skulle göra något åt detta var absolut uteslutet. "Nej sluta! Jag gör det imorgon babe!" Hon stod vid bryån och letade efter ett par nya trosor, att döma av hennes blick var hon inte nöjd med svaret.
"Fuck you!Du gör det nu eller aldrig!!" Hon sträckte fram mobilen och hade redan slagit fram numret.

Hjärtat började slå hårade och min kropp ville säga ifrån men något inom honom skrek "vad håller du på med?"
Tvekande och ett upprivet hjärta, hon stod fortfarande med mobilen utsträckt mot honom och ansiktsuttrycket blev inte gladare för sekunderna som gick.
"Äsch.. Jag ringer!!" Telefonen lades mot hennes öra och man hörde hur signalerna gick fram, men en snabb rörelse var han framme vid henne och slängde iväg mobilenmot väggen. Hon såg häpet på honom och sedan på väggen där mobilen slagit emot och bildat ett litet hål.
"Du är verkligen en idiot! Rör ALDRIG mig igen, för det kommer kosta dig dyrt! Alla kommer få reda på detta, inklusive Isadora! " Med en tafatt rörelse tog hon på sig sin minimala jeanskjol och lämnade rummet.
"Jocelyn! VÄNTA!" Hon fortsatte att gå. Och det fanns inget han kunde göra nu, alla skulle få reda på det. Men vad som skrämde honom mest var när Isadora skulle få höra allt.