Serenas överrasknings födelsedagskalas hade varit en kväll hon sent skulle komma och glömma, att hon ens fått dela en underbar kväll med sina tre bästa vänner och kärleken i hennes liv var något för sig. Att Isadora hade planerat all i minsta detalj, hur allting hade varit så perfekt så vackert. Att all ifrån bordsdekorationen som innefattade papperstallrikar med Snövit på, Serenas favorit disneyfigur, till en specialbeställd chokladtårta med ett fototryck gjort av marsipan på, med dem alla fyra på, tillsammans i en vacker bild dem tog den natten dem tältade. Att bara något så enkelt som en vacker tårta kunde göra någon så otroligt glad var något hon själv inte föratod, förens nu.
Hur hela kvällen bestått av skratt, härliga leenden, mysiga stunder, prat om minnen och om kommande framtidsplaner. Att Serena äntligen kommit till en plats där hon med hela sitt hjärta kunde känna att det var här hon kände sig hemma. Att hon tillsammans med Ryan, Isadora och Justin var lycklig. Och att hon äntligen funnit den där perfekta killen som lade mätke till helt ovetande saker, som öppnade dörrar och drog fram stolar likt en gentleman, att hon funnit den kille hon planerade en framtid med. Det spelade ingen roll om hon fortfarande var ung och dum', hon växer och lär sig nya saker varje dag, det var det som spelade roll. Och att hon funnit den kompletta kärleken i en person som för något år sedan bara var en total främling, en kändiscrush helt enkelt. Ryan Butler.
Serena satt nu i vardagsrummet hemma i Justins enorma hus som egentligen borde kallas för slott. Mörkret vilade utanför de stora panoramafönstren, månens ljus glittrade ut över det nu mörka havet och skapade ett slags skimmer. Det var så vackert och inbjudande, hon fick plötsligt ett rus syrömmande genom kroppen, hon ville bada. Känna den kyla stinget emot tårna då hon försiktigt klev i. Ett prasslande ljud väckte henne upp ur dvalanhon befann sig i, Ryan. Omtänksam som han var lät han Serena koppla av medans han röjde undan det värsta utav kalaset. Fanns det någon mer omtänksam och godhjärtad person? Ryan som upprepande gånger påminnt Serena om att det var Hennes dag, att hon inte skulle behöva lyfta ett finger. Något hon i efterhand tyckte var helt absurt då hon aldrig varit med om nåhot liknande och var inte van att bli så snällt behandlad av vänner hon höll varmt.
Utan att först reagera på vad hon gjorde, stod hon vid dem enorma fönstrena och studerade den långa sandstranden och det mörka havet som sträckte sig utmed horisonten, hon såg alla små detaljer så otroligt väl genom fönstret då Justins vardagsrum var neddämpat då Ryan placerat ut goda doftljus i rummets alla hörn i små grupper. Det var vackert, så vackert att hon nästan blev skrämd över vad som komma skall. Ryan hade under hela kvällen pratat om den 'speciella present' Serena skulle få då dem blev ensamma och det var nu hon väntade ivrigt men samtidigt spännt på vad det kunde vara.
"Visst är det fint?" Hon skvatt försiktigt till då Ryans mörka stämma avbröt hennes tankar. Hon känner hur hans varma andedäkt andas emot hennes bara halsrygg och hur hans försiktigt placerar sina händer kring hennes midja. "Ja." viskar hon försiktigt fram, tafatt av hela situationen som pågick. "Ska vi?" frågar Ryan uppspelt, hon vänder sig hastigt om så deras ögon möts, "ska vi vadå?" undrar hon nyfiket och en aning förvånat. Hon följer ryan med blicken som tillslut hamnar på den vita sandstranden och det mörka havet. "Bada..." fyller Ryan in och fyrar av ett sexigt leende. "Visst" svarar hon kanske en aning för uppspelt, men firar av ett generat leende som Ryan snabbt besvarar.
Ryan fångar hennes hand då dem äntrar utegården och känner det fuktiga gräset under de bra fötterna, omsveps vden kyliga natten och träffas av månens vackra sken. "tänk om det är iskallt.." viskar Serena försiktigt då dem med några steg närmade sig sandstranden allt mer. "vad gör det?" undrar ryan, hon häpen över hans plötsliga svar på att det egentligen inte spelade någon roll om det var varmt eller kallt. "då blir det något vi båda alltid kommer att minnas" fyller Ryan in och kramar hennes hand skrittet hårdare. Ack så rätt han hade.
"Vänta..." säger Ryan plötsligt och fattar tag om hennes hand då Serena tänk att gå och känna på vattnet. Hon möts av Ryans blågråa ögon som träffas av månens sken, och dem nu var nästan vackrare än någonsin. Serena står förvirrat framför honom och studerar hans rörelser då han placerar sina armar kring hennes axlar och drar henne skrittet närmare sig, "jag vet att vi inte spenderat så mycket tid tillsammans.. Men jag har endå utvecklat sådana starka känslor för dig, som växer mer och mer för varje dag.. Jag vet att vi bor på helt åtskiljda ställen med flera mils avstånd, men jag vill endå att vi ska försöka få det vi har att fungera, om du vill..." Serena nickade ivrigt på huvudet då Ryan stannat upp, hon kände hur hennes kropp fylldes med värme och kärlek hur hennes ögon började vattnas och tårar som försiktigt ströcks längs hennes kinder. "snälla gråt inte, få mig inte att börja gråta nu " sa Ryan vilket fick Serena att skratta till, "Glädjetårar" flikade hon in. Ryan nickade försiktigt och strök med tummen längs hennes kind, " vad jag vill säga är att jag älskar dig,Serena. Jag älskar hur du får mig att känna, hur du gör mig till en bättre person. Hur dina varma leenden och härliga skratt får mig att äkska dig ännu mer, om det ens är möjligt... Jag vill att du ska ha denna, som ett bevis på min kärlek, som en bekräftelse på att det inte spelar någon roll hur långt ifrån varandra vi är.. Att vi alltid på något sätt finner tillbaka till varandra" Ryan strök försiktigt några tårar från sin kind och andades ut, hand läppte hennes axlar och tog upp en ask ur sin jeansficka, en svartsammetsask.
"Vill du ta emot denna?" undrade ryan och öppnade försiktigt locket på den lilla asken, där ett silverfärgat hjärta med tillbehörande hjärta befann sig, "ryan..." flämtade Serena och strök försiktigt på asken och det vackra halsbandet. "tycker du om det?" undrade ryan nyfiket och serena mötte hans blick, "jag älskar det... Och jag älskar dig!" svarade hon med handen på hjärtat. Ryan sprack upp i ett stort leende och fångade hennes famn då Serena hoppat upp kring hans höfter och fattat tag om boxen. "jag älskar dig så otroligt mycket" upprepade hon och kysste honom intensivt med en sådan hunger och elektrisitet.
Aldrig tidigare har en kille kommit i i hennesbliv med en storm och fångat hela hennes hjärta. Aldrig tidigare har hon kännt en sån åtro och passion för någon, aldrig någonsin. Hon hade träffat en kille som älskade henne lika mycket som hon älskade honom, som älskade hennes för den hon var.
När Ryan försiktigt släppt henne till marken och fattat tag i halsbanden ur den lilla asken, hur han försiktigt kysste hennes hals innan han knäppt fast halsbandet så Serena ficken närmare titt på hur det såg ut, så otroligt vackert och obeskrivligt. "Forever Yours, finns inristat på baksidan" viskade ryan försiktigt och förde sin hand mot halsbandet som att visa var det fanns. "grattis på födelsedagen hjärtat" flikade han in och kysste hennes läppar.
Serenas 17års födelsedag var en dag hon föralltid skulle bära med sig. Som hon alltid skulle hålla kärt om hjärtat. Hon hade för första gången i sitt liv sagt till en kille att hon älskade honom och verkligen menat det. Hon var för första gången lycklig. Och det spelade ingen roll vad morgondagen skulle bringa, hon hade ryan vid sin sida och det var allt som spelade roll. Han skulle vara hennes, förevigt.
________________________________________________________________________________________