Förgäves sneglade han på den tomma vita skärmen ännu en gång för att försäkra sig om att han inte missat något sms som plötsligt kunnat dyka upp, nej ingenting. Skärmen var fortfarande lika tom och vita so för fem miniter sedan. Två dagar hade passerat sedan Jordan övervunnit rädslan att slutligen skickat ett sms till Isadora. Ett försök som varit förgäves o man såg det från hans perspektiv. Obesluten om smset verkligen nått fram, om det kanske var så att han slagit in fel nummer eller ej, stod han nu tvekande med tummen på den gröna luren. Skulle han ringa henne? Och isåfall vad skulle han egentligen säga för att inte låta som en komplett dåre, kanske tillochmed en stalker. Nej, förbaskat slängda han iväg mobilen emot den obäddade sängen, ett högt läte hördes då telefonen verkat slagit emot väggen. Jordan spelade om dem senaste dagarna i huvudet, scenariorna då han varken sett glimten av Isadora eller Serena. Och han fattade vinkeln ganska snabbt att det inte var någon tillfällighet. Kanske var det helt enkelt så att Isadora verkligen dejtade den där beaver? Och fullkomligt inte lagt en tanke åt Jordan. Kanske var det så att hon aldrig gjort det. Att Jordan vinklat situationen helt fel. Och nu lyckats 'kära ner sig' i någon som inte alls kände samma sak. "Jordan?!","Jordan?" hans mammas pipiga stämma hördes brålande ifrån nedervåningen. "Ja?" hojtade han kanske en aning irriterat tillbaka. "Jag åker till jobbet, vi ses imorn. Jag finns på mobilen" Och med det sagt kunde han snabbt höra hur hans mamma, Caroline, som hon heter, låste ytterdörren om sig och hur bilen startades. Great, tänkte han irriterat. Då innebar det att det skulle komma och bli ännu en fredagkväll han spenderade ensam då hans mamma tagit åt sig extra nattskift på ett av Los Angeles finare och bättre sjukhus. Vad skulle han nu göra? Låta sig tårdroppas av sorliga filmer om fina kärlekspar, kombinera dem med actionfilmer och överrösa sig själv med onyttigheter? Han satte sig ned med ett bums i den aningen hårda sängen och såg sig utöver dem mörklila väggarna i sitt rum, sin flashigt stora tv och ljudsystem stod fint placerat i det ena hörnet kombinerat med den inramade tshirten av Mike Tyson hängandes på väggen. Den enorma tvätthögen fanns som vanligt placerat vid sängens fotände och väntades på att få sig en dusch. Men han struntade i det nu, han var helt enkelt inte i form. Och dock om det förmodligen var en ursäkta för lathet så dög den, för nu iallafall. Den vita digitalklockan på nattduksbordet visade inte mer än strax efter halv nio på kvällen och om man gjorde mattematik i huvudet rätt, var det inte så svårt att lista ut att det fortfarande var rätt tidigt för en fredagskväll. Tvekandes fram och tillbaka för att finna styrkan och passionen, viljan och intigriteten gjorde Jordan tillslut ett beslut. Som kanske skulle kunna komma att ändra hans framtid föralltid, men man måste drömma stört och vilja stort för att komma någonvart. Och det var precis det han nu gjorde, då han fattade tag om nycklarna till hans nylackerade Mustang och mobilen i andra handen. Han kände styrkan och modet växa inom honom allt mer för varje steg han tog, för varje sekund som placerade. Och han gillade känslan som uppstod i kroppen när han anade om vad framtiden kunde erbjuda. Total lycka eller ett krossat hjärta. Det spelade egentligen ingen roll då han iallafall kunde med handen på hjärtat säga, atleast I tried. And that's all that matters. Den sista tanke som for genom hans huvud innan vred om nyckeln till sin vackra juvel, ' Please god, make this come alive. I need her in my life.'