Skrivet: - Kategori: The Choice (PÅGÅENDE) - Kommentarer: 3

Chapter 5 -Who's that girl . Part 1 .


 
”En parkering?” suckade jag irriterat och såg skeptiskt upp emot Adam som nickade inbjudande samtidigt som en gammal  asiatisk kvinna vid namn Cho förbättrade mina lockar. ”En öde parkering där det är fest ikväll, han är alltid där. Det anordnas varje lördag” fyllde Adam in och skrollade igenom sin blackberry, ”Sandy och Kim kommer att finnas vid din sida när du väl kommit dit” fyllde han snabbt in och jag suckade av lycka, Sandy Adams och Kim Fellow var två unga kvinnor ungefär i min egna ålder som jobbade på Los Angeles Polisen, även dem jobbade undercover, fast dem saknade fortfarande några bitar för att få pusslet att gå ihop, och det var kanske mig dem behövde för att lösa fallet. Jag slog mig till rätta tillbaka i stolen och granskade mig själv i spegeln, ”Öronsnäcka och mikrofon ifall något går snett” sa jag bestämt utan att bryta min egen blick av spegelbilden, en mörk gestalt förflyttade sig och hamnade bakom mig, hastigt såg jag upp och mötte Adams blick, han log varmt och inbjudande, ljuset ifrån bordslampan reflekterade i hans annars så mörka ögon och gav dem en nyans av grönt, jag kunde inte direkt neka att han såg bra ut, men det skulle aldrig kunna bli något mellan oss båda, då en relation mellan arbetskolleger var strängt förbjudet. ”Jag ordnar det H” sa Adam kort och jag följde hans breda ryggtavla med blicken då han lämnade rummet. H, förkortning för Haven, något Adam nästintill alltid kallade mig om det inte var blod och allvar som stod på spel. Jag log åt tanken över hur mycket han och jag gått igenom som arbetskamrater dem senaste två åren, och hur otroligt många tjuvar vi fått tag i, och alla missbrukare vi arbetat tillsammans med, några som till och med blivit rena och levde ett sunt och friskt liv med familj och jobb.
Gps- sändaren gav ifrån sig ett högt ljud som jag snabbt tryckte av och bannade mig själv över att jag behövde få den på ljudlös till senare, den gröna pricken förflyttade sig till vad som såg ut att vara ett gammalt avstängt lagerhus och jag granskade kamerorna extra noga ända tills den blanka bilen försvann bakom en elektronisk garageport. Klockan på väggen visade strax efter tio på kvällen och trots det så hade inte solen gått ner än, dem sista strålarna hängde fortfarande kvar längs horisonten och jag räknade snabbt ut att det var en timme kvar till solnedgång, kvällen hade alltså bara börjat. Cho sprayade ett sista lager med hårspray i mitt nu tjocka och fluffigt halvlockade hår, sminket var påbättrat i ett tjocklager och läpparna var insmetade av rosa läppglans, även om jag tyckte det var alldeles för mycket protesterade sminkteamet att det var sådär ungdomar såg ut idag och jag var tvungen att passa in från topp till tå. Jag greppade snabbt tag i min svarta skinnjacka, packade min handväska med det nödvändigaste innan jag hastigt tackade Cho och lämnade lägenheten med Adam hack i häl påväg mot hissen, ”It’s Showtime” sa jag kaxigt och blinkade häftigt med ena ögat mot Adam som pafft spanade mig från topp till tå när hissdörrarna snabbt gick ihop.

*

Nog hade Adam haft rätt då han sa att det kunde vara lite mer än vad jag kunnat föreställa mig innan vi skilts åt vid hotellet, han försvann till övervakningsteamet och jag hoppade in i min gröna mustang jag fått på begäran, årsmodell 82 och i toppskick, inte så mycket som en skråma på den antika bilen och den gick som smör på räls, jag hade nonchalant tackat Mr. Richards i telefon i ett försökt om att inte låta så imponerad som jag faktiskt blev. Som sagt och gjort stod jag på ett höghus några hundra meter ifrån parkeringen där festen redan dragit igång, musiken pumpades ut ur bilarna och jag blev en aning imponerad av hur dem faktiskt lyckats få samma låt att spelas ur flera olika bilar och musikanläggningar. Jag sökte med blicken genom kikaren efter Han, då jag absolut inte tänkt att komma först, det var han som skulle få syn på mig och inte tvärtom. Ett flertal av hans kompisar jag lagt märke till kvällen innan hade redan dykt upp i sina väl utrustade bilar köpta för pengar dem själva inte tjänat ihop, Dem jävlarna tänkte jag argt och fortsatte att granska platsens alla hörn. ”Princess och China? Är du där? Over” sade en sprakig röst, snabbt fångade jag upp walkie-talkien ur bröstfickan på min svarta polisjacka, ”Jag är här. Over” svarade jag kort och lyfte upp kikaren än en gång för att se om något ny aktivitet startat, fortfarande inget. ”5min. Not inte ensam. Over” flikade Adam in ifrån walkie-talkien, jag rynkade förvirrat på ögonbrynen, Han var inte ensam? ”Vem? Over” frågade jag förvirrat, ”Inte identifierad. 4minuter. Lycka till. Over and out” . Och därmed avslutades samtalet och jag kastade “telefonen” hårt i marken så bitar flög åt höger och vänster, stampade hårt ned min ena låga klack på dem kvarvarande bitarna så den inte skulle kunna gå att sätta ihop igen. Gick med snabba steg emot bagageluckan på bilen och kastade in jackan jag tidigare haft på mig, tvekande stod jag kvar någon sekund med handen på luckan och tänkte ifall jag verkligen skulle bära kamera och öronsnäcka eller inte. Hundratals olika scener spelades upp i mitt huvud som kunde ske om jag stötte på Han, om han var tillräckligt smart för att kunna upptäcka dem eller inte…

*

 

Musiken dunkade ur bagageluckorna på dem bilar som stod uppradade till höger och vänster, solens strålar sipprade sakta men säkert ner mellan dem höga byggnaderna runtomkring, sakta smyg kröp jag fram emellan bilarna för att finna en ledig plats att parkera, vilket det var nästintill omöjligt göra då människorna antagligen var höga på både det ena och det andra, där dem dansandes och hoppandes skapade dem tillsammans ett slags hav av hysteri. Jag kunde i ögonvrån skymta människor som valde att avstå att dans och istället nöja med sig alkoholen avundsjukt lägga blicken på min bi när jag passerade sakta förbi, ett kaxigt leende tog över mina glansiga läppar och i samma sekund upptäckte jag en ledigplats så långt in jag möjligt kunde komma. Den högt brummande motorn dog ut när jag vred av nyckeln och ersattes av hög spelandes musik, stämningen var verkligen på topp då jag självsäkert klev ut ur bilen och drog igen dörren efter mig, mina minimala shorts och höga boots kändes inte längre så opassande när jag upptäckte att nästan alla unga tjejer bar liknande kläder. Vinden fångade upp mitt hår och solens stålar värmde mina kinder, med ett stort leende vinkade jag så uppmanande och inbjudande jag kunde emot Sandy och Kim som genast fattade galoppen och hamnade vid min sida, tillsammans gjorde tre undercover poliser ett försök att se så ungdomliga och normala ut som möjligt fast alla tre slutat gymnasiet och passerat 20 för länge sedan.

-



 
Mjukt lutat tillbaka i den svarta skinnstolen på min svarta mustang njöt jag av den upppigande musiken som pumpade ut över ”the parklot” som vi kallade det, mötesplatsen för ungdomar som såg ett liv bortom jobb och en tråkig vardag, ett liv fyllt av färger, musik, snygga bilar, alkohol och sena kvällar varje dag, hela veckan och trots det ändå ha en inkomst på ett eller annat vis. Droger ingick nog också till beskrivningen men det var något man definitivt inte snackade om.
Jag kände röken fylla mina lungor samtidigt som jag lutade huvudet bakåt emot stols änden med slutna ögon. ”Fem minuter” muttrade en röst vid sidan av bilen och jag öppnade snabbt ögonen och upptäckte Lukas som irriterat kliade sig i pannan, jag blåste snabbt ut röken som precis fyllt min mun, ”Chill bro’ vi hinner” skrockade jag lågt och såg upp emot honom då han ställde sig för solen som innan värmde mjukt emot min hy, ”Fem minuter” upprepade han med spända käkar och lämnade snabbt platsen han stått på. 





För i helvete, morrade jag lågt och kastade bort fimpen emellan den öppna bildörren och var precis påväg att kliva ur när mina ögon snabbt fiskade upp synen av människor som delade på sig inför någon som kom gåendes hitåt, jag drog försiktigt ned solglasögonen för att få en närmare titt då den ljusa kvällen och den varma solen uppenbarades i en helt ny ton jämfört hur allt såg ut bakom det svarta tonade glaset på bågarna, min blick riktades rättfram emot den smala perfekta kroppen som kom gåendes emot min riktning, det mörka vågiga håret formades perfekt längs hennes kinder och leendet blev om möjligt ännu bredare och allt mer sexigt när hon försiktigt passerade med två tjejkompisar som heller inte såg så dumma ut,  jag slickade mig försiktigt om läpparna fortfarande med blicken fäst emot deras håll då hon försiktigt placerade en hårslinga bakom håret och om så för någon sekund mötte min blick med en lätt blinkning och ett sexigt leende. Det var hon, bruden från igår kväll, men vad gjorde hon här? Vem kände hon? Jag försökte minnas hennes namn, minnas vad hon sagt, nästan tänkte så det knakade då jag plötsligt mindes… Haley.

__________________________________________________________________________________________



Comments
Marielle skrev:

Grymt kapitel som vanligt. :)

Vill dock ge dig ett tips. Istället för att skapa ditt egna sträck i slutet av kapitlet, finns en knapp som gör det åt dig, och då slipper du att den går utanför inläggsrutan. Till vänster om en ikon som ser ut som en hästsko har du en ikon med ett sträck, den fixar det åt dig och anpassar det åt inläggsrutans storlek. :)

Svar: oj, ja nu såg jag det! haha tack för tipset :) <3
Izabelle

Datum: 2012-12-10 / Klockan: 14:39:15 / URL/Blogg: http://firststeptwoforever.blogg.se



Amanda O skrev:

Sjukt bra! Hoppas de blir lite 'action' nu :D <3

Datum: 2012-12-10 / Klockan: 14:42:39 /



Emelie skrev:

Sjukt bra! <3

Datum: 2012-12-10 / Klockan: 15:35:18 / URL/Blogg: http://bieberrstorys.blogg.se



Ditt namn:

Mail adress: (publiceras ej)

URL/Blogg:

Din kommentar:

Kom ihåg mig?



Trackback