Vill du ha något att lyssna på under tiden du läser? Jesse Mccartney - She's No You





"Who am I?!"

"Vem är jag?" Jordan viskade försiktigt åt den blanka spegelbilden av sig själv. I bar överkropp stod han och granskade sig själv, sitt nya jag, sin nya kropp, nya utssende.
Han hade tränat, solat, ätit nyttigmat, inskaffat sig en helt ny garderob med kläder och skor, besökt en frisersalong, blekt tänderna och låtit ta bort alla dess mörka hårstrån som växt mellan hans ögon.
Det var den nya Jordan. En förbättrad. En snyggare.
Tyckte han om det han såg? Eller var det bara någon sorts fasad han döljde sitt riktiga jag bakom? Var det ett slags skal..?

På enbart några månader verkade hans liv gått från det sämre till den bättre. Han verkade vara mer populär, mer attraktiv än tidigare. Fler tjejer kom upp till han i skolkorridoren, fler tjejer frågade efter hans nummer och studerade alla hans rörelser.
Han hade fått er vänner, mer ytliga vänner. Vänner som bara tyckte om honom för hur han nu såg ut. Inte för den han egentligen är.
Men ingenting spelade egentligen någon som helst roll. Han hade låtit göra allt detta för att fånga enbart en persons uppmärksamhet. Isadora Hilton.
Men på något sätt verkade hon inte bry sig.. Hon verkade inte se hur förändrad han blivit, främst på insidan.
Jordan hade länge övat på vad han egentligen skulle säga till henne om dem sågs. Men glömde alltid bort hans intränade meningar och gjorde allt för att hålla fasaden och inte verka för framfrumstig.
På något sätt verkade ingenting spela någon roll, Jordan kunde ha hur många tjejer som helst. Men det var ingen som Isadora.

Det mörka håret som fångades i vinden, det söta leendet som alltid log vänligt, den gömda smilgropen i höger sidan som uppenbarades om hon skrattade. Hennes underbara doft, lukter av vanilj och kanel i en varmsommardag. Som promt fästes i näsborrarna och vägrade försvinna. Dem mörka ögonen, dem mörka bruna ögonen nästintill svarta som fick en nyans av glitterguld i solljuset.
Det var något med Isadora, som han för första stund fäst sig vid. Men aldrig vågat göra något åt. Aldrig vågat ta steget.
I tre års tid hade Jordan varit fäst vid Isadora. Han hade sett hur hennes förhållande med Chace utvecklats, sett fasaden hon alltid bärt på inom skolområdet, sett hur olycklig hon alltid sett ut på skolans basketmatcher. Sett hennes sida av falska leenden, sammanbitna tänder och dåliga ursäkter.
I Jordans ögon var Isadora så mycket mer än en person med pengar, så mycket mer än en person med märkeskläder och dyra bilar. Hon var äkta. Personen inom henne, den riktiga Isadora. Det var den tjej Jordan blivit kär i. Det var den Isadora han ville veta mer av, som han aldrig fick nog av.




Med den blanka svarta telefonen i handen, förundrandes över om han skulle våga skicka ännu ett sms till henne. Undrandes över vad hon nu gjorde, vem hon umgicks med och den stora frågan .. tänkte hon detsamma om Jordan? Tänkte hon någongång på honom?
Hade Jordan fått hennes hjärta ur balans på samma sätt som hon får hans genom varje ögonkast. Genom varje beröring.
Vad skulle han skriva? Vad skulle han kunna göra för att fånga hennes uppmärksamhet?



"Lust att hitta på något? xo" 

Jordan svalde hårt innan han tryckte på send. Hjärtat som pulserade allt snabbare, stingen av smärta som uppstod. Smärtan som skulle uppstå om hon än en gång inte svarade honom. Smärtan som skulle uppstå om hon än en gång sket i honom.

Jordan var fast besluten om att få reda på vad Isadora egentligen tyckte om honom. Om hon på något sätt kände samma. Om hans känslor var besvarade. Eller om hon skulle låta honom stå ensam kvar, heartbroken.
Om Jordan skulle vara som alla andra för henne, bara en i mängden.
Jordan ville inte vara en sådan person, det var inte den han var. Han ville vara någon. Han ville vara någon för Isadora. Ha en betydelse i hennes liv. Något så otroligt mycket viktigare än allt annat.
Jordan var fast besluten. Det var nu eller aldrig. Han skulle kämpa.

_______________________________________________________________________________________________

Förlåt att detta kapitel kom ut lite sent.
Och jag vill återigen passa på att tacka för alla era fina kommentarer, ni är otroliga!

Ett kapitel ur Jordans perspektiv, vad tycker ni? :)
Nästa kapitel är Serenas födelsedagsfirande! Exited? Great.