"Rose, Jag är hemma!" Isadora drog en lång suck av glädje. Veckan hade sprungit fram och det var nu fredag igen. Efter att ha haft 4 stora inlämningar denna vecka bestående av sena kvällar, bibliotekbesök och en hel del kaffe såg Isadora fam emot att äntligen få pusta ut och inte bry sig om något som innefattar skola. Nu såg hon fram emot en hel helg med ledighet och bara ta det lungt.

Rose stod framför spisen stressat igång med att laga middag.
"Hur har dagen varit?" Hon log varmt.
"Som alla andra. Stirrande blickar, kaxiga tjejer och klängiga killar och detsutom ännu ett A i en inlämning." Isadora himlade med ögonen över hur patetisk hon lät och satte sig i ett duns på köksstolen. "Nåväl Isadora. Det A;et var ju väldit bra vad gällande det andra vill jag helst avstå att kommentera" skrattade hon uppmuntrande och ställde fram en kastrull med fläskfiléwok. "Ät nu vännen!" befall Rose med ett leende. Doften av stekta wokgrönsaker sporrades i lungorna på Isadora och det doftade juvligt. Hon kunde inte motstå att vilja smaka och framförallt inte att vara oförskämd när Rose varit snäll att lagat det. Hon hävde upp en stor portion med wok på sin tallrik och satte genast igång att tugga. Smakerna av kryddor och goda grönsaker nådde hennes smaklökar. "Det är supergott Rose!" Kontrade Isadora snabbt efter hon svalt första tuggan. "Kom och ät med mig!" Log hon sedan stort. Rose log varmt och satte sig försiktigt bredvid och skopade upp en portion åt sig själv.

- - -


"Rose! Jag åker ut en sväng. Kommer det förbi någon så har du ingen aning om vart jag är, okej?" Isadora skrek högt och tydlig från hallen medans hon trädde på sina skor. "Ska bli!" Rose kom ifrån köket och torkade rent händerna på en handduk medans hon studerade Isadoras rörelse. "Du är bäst. Tack!" Isadora flög in i Rose famn i en ram som hon genast besvarade.


Isadora hade gått som på nålar hela veckan. Att det var fredag innebärde något mer speciellt för henne än för någon annan. Det var idag hon avbokat allting för att äntligen få träffa den mest betydelsefulla i hennes liv. Nämnligen Justin.
Pågrund av allt med skolan denna veckan hade dom helt enkelt inte haft tid att ses något, vilket dom båda var väldigt besvikna över. Efter en massa textande, telefonsamtal och söta mms var nu dagen här.

Fjärilorna i magen ökade när Isadora svängde av vid vägbommen några hundra meter innan Justins hus. Området hårdbevakades av säkerhetsvakter och ingen hade någon enaste chans att ta sig in där utan att fått tillåtelse av Justin.
"Isadora Hilton" Log Isadora åt säkerhetsvakten som granskade papperen med besökslistan. Mannen såg ut att vara i 30-års åldern, svarta kläder från topp till tå men en metallstjärna på bröstet inristat "Security" och ett par pilotglasögon som skymde hans ögon.
"Varsågod" Log han snett efter att ha gett klartecken till en man som befann sig i det lilla båset som förmodligen skötte grinden. "Tack" nickade Isadora och pressade foten mot pedalen.


Isadora hade blivit allt för van att var hemma hos Justin, att hon alltid brukade klampa in genom dörren helt ovetande vad som pågick på andra sidan och skrika ut gällt "Justin!".
Hog log åt tanken om hur justin fick henne att bete sig, hur hans sätt att få henne och känna sig så lugn men samtidigt så älskad.
Isadora gjorde som väntat, klev rätt in genom den öppna dörren, "Justin!" skrek hon glatt ut när hon stod och såg sig omkring i den otroligt städade hallen.
Justin ploppade fram i öppningen av vardagsrummet med ett värmande leende.
"Du kallade på mig!" skrattade han svagt. Isadora gick emot honom och log generat. "Kom hit!" befall hon och gjorde en gest med fingret mot golvet framför henne. Han gled sakta fram över golvet och log sådär sexigt som bara han kan. Dem båda omslöt direkt i en varm och inbjudande kram. Varmen och tryggheten, det pulserade brösten bakom hans tröja, den åtrovärda doften ifrån hans hals. Isadora hade svårt att kontrollera sig, något som aldrig hänt innan då dem kramats. Hon kände hur hennes kropp , hur hennes hjärta pulserade ett extra slag, hur hela hennes kropp inte ville ge efter och släppa taget om honom. Hans lätta smekningar på hennes rygg fick hela hennes kropp att rysa till.
Varför betedde hennes kropp sig såhär? Varför fick Justin henne att känna saker som aldrig tidigare har hänt? Justin var henne vän, hennes bästa vän. Killen hon kunde prata om allt tillsammans med, killen som förstod och var i samma sits som hon en gång varit i.



"Jag har saknat dig" Justins mörka stämma kom ut som i en viskning mot Isadora öra när dom fortfarande stod sammansvepta i en kram, hon rös till av dem tre magiska ord hon aldrig tykt varit så vackra och magiska som nu. "Jag har saknat dig också" Kontrade Isadora och försökte gömma det leende som spreds på hennes läppar.

Dem båda skingrades och såg på varandra, ljuset från takkronan lyste på Justins äggformade ansikte och Isadora såg hur ljuset gjorde att hans ekkorögon aldrig varit vackrare. Hans värmande leende, händerna som fortfarande låg tryggt på Isadoras korsrygg, det värmande leendet och de tindrande ögonen. Isadora hade aldrig tidigare sett Justin från den synvinkel hon nu såg honom, aldrig tidigare märkt hur vacker han egentligen är. Hade hon helt enkelt inte brytt sig? Eller hade hon varit för upptagen av annat att hon inte tänkt på det?


Ljudet från en person som harklade sig en bit bort fick nog dem båda att reagera från vilket situation dem befann sig i. Båda tätt omslingrandes stirrandes på varandra, utan att förmå sig om omgivningen bara dem i sin lilla bubbla, ögon som försiktigt studerade varandras minsta detalj i ansiktet, små lätta leende som då och då möttes.
Dom båda skingrades snabtt och Isadora kliade sig besvärat i nacken. Omtumlad av det som just hänt kollade hon generat upp och möttes av en nätt äldre dam, iförd en liknande dress som Rose. Generat såg hon på dem båda med rödrosiga kinder. "Ursäkta, detta är Sophia, min hushållerska." log justin generat och gjorde en gest med armen mot den söta damen. Isadora hajade snabbt vinkeln och sträckte sig för att skaka hennes hand. " Trevligt att träffas, jag heter Isadora." log Isadora och skakade Sophias varma hand.  "Justins .. vän." lade hon till snabbt och log snett. Sophia nickade med ett leende och granskade dem båda, två omtumlade och generade tonåringar som betedde sig som dom blivit påkomna att ha gjort något olagligt.

"Jag gå hem nu mr. Bieber. Jag ville bara säga att allt står färdigt." log Sophia snett och fattade tag om sin handväska innan hon nickade adjö. "Tack så mycket Sophia. Vi ses." Log Justin vänligt. "Det var trevligt att träffa dig" lade Isadora generat till. Sophia nickade och lämnade dem båda, förmodligen snurrade hennes tankar. ovetande om vad som egentligen pågick mellan dem båda.

- - -


"It was so good!"

"Detta var verkligen supergott" Log Isadora varmt och torkade sig lätt runt munnen efter att ha ätit upp sista tuggan från tallriken.
Sophia hade , förmodligen med en förfrågan från Justin, lagat middag till dem båda. Oxfilé med champinjonsås och klyftpotatis. "Verkligen" svarade Justin efter att ha druckit upp detsista ur sitt glas.
Dem båda hade ätit under tystnad, en fruktansvärt pinsam tystnad. Ingen hade sagt ett ord om det som tidigare hänt. Båda förmodligen lika omtumlade och generad av att ha blivit påkomna. Isadoras hjärta slog ett extra slag varje gång hon såg på justin och hans tndrande ögon när han log varmt.

"Ska vi gå ner till stranden sen?" Frågade Justin och log snett. Isadora studerade hans ansiktsuttryck och fick en känsla av att det var något han tänkt fråga under en god stund. Hon nickade uppmuntrande tillbaka och log. Isadora reste sig från bordet och skulle precis duka av dem bådas tallrikar när Justin stoppade henne hastigt med sin hand på henne överarm. "Jag tänkte ... duka av" skrockade hon generat när även Justin reste sig upp med hans hand fortsatt på hennes överrarm.
"Vi kan hjälpas åt"

_________________________________________________________________________________________

Ni får två kapitel denna morgon bara för jag är på så bra humör idag! :)
Är det något ni inte gilar med novellen? Eller skulle vilja ändra på? Något ni saknar?
Kommentera massor så jag har något roligt att läsa när jag kommer hem! :)