Skrivet: - Kategori: Always Kidrauhl (PAUSAD) - Kommentarer: 3

Chaper 78 - A lot has happend . Part 2.



En vecka hade passerat sedan Justin för första gången på ett år visat sig för världen, en vecka hade passerat sedan hela världen äntligen fick lägga ögonen på Isadora och Justin, som ett par.
Skvallertidningar och modetidningar var alla lika ivriga om att få det första scoopet om deras nyfunna relation trots det att Isadora sedan en tid tillbaka öppnat upp sig för Teen Magazine, nu var dem hungriga efter något nytt och fräscht som skulle få deras tidning att sälja likt smör.
Ja, det var inte konstigt at t saker fått en ny och bättre vändning, allt tack vare att Isadora och Justin inte längre behövde dölja sin kärlek och gömma sig i mörkret. Paparazzis följde deras alla fotsteg dem tog utanför dörren, men det spelade nu ingen roll då dem inte längre behövde gömma sig. Isadora kunde inte ha varit lyckligare, trots att det medföljde en hel del motgångar att vara självaste Justin Biebers flickvän, hot mejl, kränkande kommentarer och flera hundratusentals sidor på internet kring deras relation, människor som inte kunde vara glada för deras skull. Men Isadora hade lovat Justin att finnas vid hans sida, i mot och medgångar och det var ett löfte hon var villig att hålla.
Aldrig skulle hon någonsin lämna hans sida igen.
Isadora omringades av den lugna havsbrisen på den tomma stranden som tillhörde Justin, den varma sanden snuddade vid hennes fötter och hon satt så pass långt ned vid vattnet att när vågorna kom svalkades hennes bara fötter. Omringad av det prasslande ljudet ifrån det svajande gräset uppifrån och det skvalpande havet under henne fötter, en härligt och somrig känsla for genom hennes kropp.
Hon skissade försiktigt på det vita blocket i famnen, stranden som var den enda plats hon nu för tiden kunnat tänka och få inspiration ifrån. Ett milt leende tog plats på det vita arket av blyertspennan, runda formade kinder och glittrande ögon.. Ja, nog hade hon inspiration, en teckning hon länge arbetat på fast inte riktigt kunnat färdigställa, men hon kunde nu se klart, hon kunde färdigställa teckningen en gång för alla innan någon kunde få glimten av den.
Hon sneglade försiktigt upp emot  huset där on visste att Justin befann sig, han tillsammans med Scooter gick igenom några få detaljer inför den kommande showen och dem kunde snart med hjärtat på handen säga att allt var färdigställt och det skulle bli en show världen sent skulle glömma, allt skulle bli perfekt.


*



”Sitter du här fortfarande?” Hon hoppade till av den plötsliga mörka rösten som kom bakifrån, hastigt vände hon blicken och fick syn på Justin komma gåendes längs grässtigen innan han försiktigt slog sig ned vid sidan av i den vita sanden. Ett mjukt leende lämnade hans läppar och han sneglade med ett öga stäng på Isadora genom den starkt lysande solnedgången. ”Jag älskar detta” sa hon mjukt och vände blicken emot det lugna havet och den lysande solen som nu var påväg ned i horisonten. ”Det är vackert, nästan lika vackert som dig” skrockade han lågt och axlade henne mjukt i sidan, ett lätt skratt lämnade hennes läppar då hon placerade en hårslinga bakom örat. ”Är det något fel?” frågade han kvickt och satte sig snabbt skrittet närmare henne, Hon skakade nervöst på huvudet, ”Nejdå... Allt är bara bra” sa hon försiktigt, undvikande. ”Isadora ..” sa Justin med viss betoning och placerade sin ena tumme under hennes haka för att på så vis kunna möta hennes blick, ”Jag hoppas verkligen att du vet att du kan prata med mig om något är fel, det spelar ingen roll vad det är..”.
Isadora såg djupt in i dem vänliga ekorrögonen, dem vackra ögonen, det gyllenbruna ansiktet och dem markanta kindbenen som ramade in hela ansiktet, så otroligt vacker och god på alla sätt och vis. Det fanns inget ont att säga om killen framför henne, en sådan vacker och snäll själ att det nästan gjorde ont i henne.
Hon mindes så väl den första gången hon sett Justin, sett dem gyllenbruna ögonen och det bländande leendet, då med den tillklippta pottfrisyren som gjort att hon inte vetat om hon skulle skratta eller gråta, då hon knappt insett att det var ”baby” pojken som ”räddat” henne den kvällen för månader sedan. Och nu satt dem båda här på en sandstrand månader framåt, sådan lång tid som passerat sedan deras första möte, att någon man tyckt illa om, en person man aldrig träffat tidigare kom till att bli någon man älskar över allt annat i världen, en person man aldrig vill släppa taget om eller ur syne, man är rädd att förlora personen i löpet av en sekund.
Det är otroligt vad tid kan förändra saker och ting, ja i stort sett allt.
”Jag saknar Serena ..” viskade Isadora försiktigt, nästan ohörbart och undvek hans blick. Serena Lively, Isadoras absolut bästa vän, hennes första och enda riktiga vän. Hon som nu var så långt borta fast endå inte, Isadora visste att hon gjort fel. Gång på gång hade hon gjort felsteg när det kom till Justin, saker hon nu och för all framtid blev tvungen till att bära med sig. Det fanns inget som kunde få tiden att spolas tillbaka och på så sätt att Isadora kunnat göra dem ogjorda, allt Isadora sökte var förlåtelse. Hon behövde Serena, hon behövde ha tillbaka sin vän.
En vänskap så otroligt stark att ingen kunde förstå sig på den. Inte ens Justin eller Ryan.
Ingen.

”Åk till henne då, prata med henne ..” sa Justin försiktigt och placerade en arm kring hennes axlar, tummen smekte försiktigt längs hennes ryggrad, rysningar for genom hennes kropp likt blixtar och dunder. Isadora skakade förvirrat på huvudet, ”Det är inte så lätt Justin..” suckade hon uppgivet och placerade sina armar kring dem böjda benen. ”Varför inte?” undrade han förvånat, ”Be henne om fem ynka minuter så du kan förklara dig, berätta hur otroligt ledsen du är över vad som skett, att du älskar henne …” Justin vevade upprört med sin lediga arm i luften samtidigt som han pratade, Isadora kvävde ett skratt som var påväg att brista och kliade sig generat i huvudet.
Ja, Justin må vara mycket, men inget kunde toppa hur han är när han är förvirrad eller vill vara hjälpsam.



Ännu ett skratt kvävde hon diskret genom att kyssa hans läppar mjukt, ”Har jag sagt att jag älskar dig Bieber?” viskade hon mjukt emot hans läppar och ett rus i form av lycka forslade genom hennes kropp, ivrigt nickade Justin på huvudet innan han fångade hennes ansikte med sin lediga hand och mötte hennes läppar ännu en gång. ”Säg det igen?” viskade han flörtigt och ett mjukt skratt for ur hans mun, ”Jag älskar dig” ”Jag älskar dig” Jag älskar dig” ”Jag älskar dig”.

_______________________________________________________________________________________________



Comments
Mamacita skrev:

jättebra! :D har inte kommenterat på länge, men läser alla nya kapitel och kunde inte skrivit dem bättre själv. du är grym! :)

Datum: 2012-05-27 / Klockan: 21:03:37 /



Emelie skrev:

Bra! <3

Datum: 2012-05-28 / Klockan: 20:21:37 / URL/Blogg: http://bieberrstorys.blogg.se/



Mickan - / My Life In My Words skrev:

Awe :) blir alldeles tårögd här ju :)

Jag vet inte vad men något med det du skriver fångar upp mig, på ett bra sätt! :)

Jag vet att jag har varit sämst på att ha tid att läsa, men så fort jag har läst ett kapitel så kommenterar jag, och det vet du med!

Jag har sagt det förr, jag är väldigt kräsen när det kommer till noveller, men det är 4 stycken som har fångat mitt intresse, du är en av dem! Och denna novell har jag följt från starten! Tack för tipset! :)

Jag vet att den lider mot sitt slut, och jag kommer att njuta av dessa sista kapitel, samt se fram emot början på nästa novell som jag hoppas kommer även fast folk är dåliga på att kommentera :)

<3

Datum: 2012-06-13 / Klockan: 03:46:47 / URL/Blogg: http://miickzz.blogg.se/



Ditt namn:

Mail adress: (publiceras ej)

URL/Blogg:

Din kommentar:

Kom ihåg mig?



Trackback