Skrivet: - Kategori: Allmänt - Kommentarer: 5

Chapter 82 . Words don't come easy . Part 1.



Isadora fattade ett försiktigt tag kring den vita virkade gardinen, det starka solskenet träffade hennes kropp genom det öppna fönstret och en svag vindpust smekte hennes hy. Hon blickade försiktigt ned på den stora gatan, på alla dem människor som där rusade förbi i ilfart. Överallt kunde hon skymta människor i deras häktade vardag med jobb och stress, en vardag där kanske inte kärlek och glädje speglade in. Där jobb och oro fick övertag och skingrade familjer allt mer och mer.
En svag smärta for genom hennes kropp då hon vände ned blicken och släppte försiktigt den tunna gardinen, hon gick med tunga steg tillbaka till den obäddade sängen och kröp försiktigt ned för att dra täcket över huvudet, ännu en gång.

Solljuset och morgondagen hade fått liv denna fredag, en dag full av häkt och stress för människor som hade jobb att sköta, för att ikväll gå hem och njuta av en hel helg full av lugn och fred.
Isadoras liv som såg så mycket annorlunda ut än alla andras, hon behövde inget jobb för att få sitt liv att gå runt. Hon skulle egentligen aldrig behöva jobba, men hon ville. Hon ville ha ett normalt liv som möjligt, men vad hon då inte vetat för snart ett år sedan var att hennes liv och vanliga vardag aldrig skulle bli densamma.

__________


- Keep your eyes closed and don’t peek! Viskade han försiktigt i hennes öra där han höll ett fast grepp kring hennes midja. En lätt rodnad föll på hennes kinder och hon kramade om hans fasta grepp snäppet hårdare, ”I won’t” fnittrade hon lekfullt.
Den kyliga nattluften smekte hennes bara ben där hon gick iförd endast en tajt åtsittande blommig klänning som skiftade i nyanserna lila och ljusblå. Hennes långa mörka lockade hår lät sig fallas fritt över hennes bara axlar och hon bar ett par låga mörka skor. Ja visst kände hon sig extra vacker denna kväll, en kväll som stod ut så otroligt mycket mer än någon annan tidigare.

Hon kunde höra en våg av motorljud ekandes på avstånd sekunden innan han försiktigt viskade i hennes öra ,”Open your eyes”, fortfarande omsvept av hans underbara kolon och doft vidgades hon försiktigt på ögonen och hänfördes snabbt av den magiska platsen hon nu stod vid. Ögonen vidgades allt mer och hon häpnades av dess magi och lyster, ståendes på en enorm klippa omringad av Los Angeles stad, omringad av ljuset långt bort där stadens alla hus och byggnader fanns. Som ett av hav glitter och sken.
Hon darrade med läpparna då hon försökte finna dem rätta orden att säga, för att kunna beskriva den känsla och kärlek hon bar på.
Ett dovt skratt lämnade hans läppar och han placerades sig försiktigt vid hennes sida med en hand omsvept kring hennes smala midja, ”Do you like it?” frågade han, omtumlat vred hon huvudet åt hans sida så hon mötte hans blick, dem vackra gyllna ögonen och det olivformade bruna ansiktet, dem markerade ögonbrynen och käkbenen informat av dem fylliga läpparna. Ja, visst var han vacker. Så vacker att hon var gång mötte hans blick fick fjärilar i magen och självningar i benen.  En lätt rosenröd nyans tog plats över hans kinder och han rynkade oförståeligt på ögonbrynen, kanske pågrund av att hon ännu inte sagt något.
Hon fnittrade hänfört, ”I love it” stämde hon in och lämnade hans magiska blick och blickade än en gång ut över den otroligt vackra utsikten.

”It is so beautiful .. How did you even find it?” undrade hon nyfiket med ett häpet leende liggandes längs kinderna. ”My mom once took me here after my dad had showed it to her, she made me promise her … that I one day would take the girl I love here” viskade han mjukt och hon kunde se hur han i ögonvrån lät sin blick falla på henne. Hon vek mjukt av med blicken ifrån den ögonfallande utsikten innan hon försiktigt såg upp på honom. En lätt skimrande nyans hamnade på hans ögon, tårar bildades som han försiktigt torkade. ”I’m sorry..” skrockade han mjukt och fifflades med tröjärmen för att fatta tårarna som bildats.
Hon vred sig hastigt om och fattade tag om hans kinder för att kunna möta hans blick, ”Don’t be.. ” viskade hon, han vinklade försiktigt upp sitt huvud då hon vidhöll kring hans kinder och nacke, ett lätt leende mjuknade längs hennes kinder och en drypande nyans tog form i hennes ögon, ”.. I’m glad I were the one..” sa hon mjukt och lättad över att han fortfarande lugnt stod stilla och lyssnade på hennes ord.
”Always” stämde han in och strök hennes ryggrad med sin lediga hand, han tog försiktigt ett skritt fram och kysste hennes läppar mjukt.



Som taget ur en romantiskt film, stod dem båda insvepta i varandras famn, omsvepta av det gyllene skimret ifrån Los Angeles stad. Likt en kärlekssaga där pojke fann flicka, där pojken räddade flickna ifrån sina mörkaste dagar, där han gav hennes så mycket mer än kärlek och allt vad som kan köpas för pengar. Han gav henne världen. Like he always would.

*

Hon kurade sig försiktigt ihop i den breda sängen, under det fluffiga täcket och gjorde inget annat än att låta sina tankar flyta iväg.
Vart hon än befann sig, med vem hon än befann sig var det endast Han som snurrade i hennes huvud.
Hur kunde kärlek egentligen växa till något så stort? Hur kan egentligen känslor bli så starka att det nästan gjorde ont? Som om varenda liten nerv vreds samman likt tusen nålar, och hur ens hjärtat nästan brister så fort man ser sitt livs kärlek gå.
Hon kunde än idag inte förstå hur hennes liv utvecklats till något så magiskt, så bortom all existens och all breddgrad. Hur en kärlek till en annan individ kunde vara så otroligt mäktig och fullkomligt oförglömlig.
Ja, hon älskade Justin. Den unga mannen med den sexigt tilltufsade kalufsen och leendet på sned, med ögon som tindrade så fort dem mötte ljus, med den mörka rösten som spred rysningar längs ryggraden. Den unga mannen som med bara någon enkel beröring kunde få knäna att vika sig av rysning. Ja, Justin .. Det var honom hon älskade, Av hela sitt hjärta. Kärleken hon bar till honom var Allt och lite till.

En tung pust av börda och sorg forslades genom hennes kropp då hon sneglade på sin rosa iphone som än en gång gav ifrån sig ett högt ekande skrik. Tungt höjde hon armen för att hårt slå till den och få det dånande ljudet att tysta. Det dånande ljudet som egentligen inte var något annat än en hög vibration i det tysta, nästan spökliga rummet.

Hon placerade sig på rygg och var påväg att pressa en kudde över ansiktet för att dåna ett högt skrik då hon kände hur en tår föll nedför hennes kind och utöver halsen.  ”En kärlek så stark att ingenting någonsin skulle få dem båda att skiljas .. ” ,- ja det var så han hade sagt, det var ord han lovat av hela sitt hjärta att alltid hålla. Men nu … Nu betydde dem inte längre någonting. Nu var dem ord som skrivits i sanden och spolats bort av det korallfärgade havet. Lovade ord som nu försvunnit. Förevigt.

___________________________________________________________________________________________________

Del 1/2 . Den sista delen kommer vara ur Justins perspektiv. Stay tuned. 
Love you.

Comments
Felicia skrev:

oj herre, e dem nt tsm längrE?!? ;o

Datum: 2012-08-09 / Klockan: 20:58:36 / URL/Blogg: http://inspodaily.blogg.se/



Mickan - / My Life In My Words skrev:

Alltså vaaa?! :O För det första så anar du inte hur jäkla mycket jag har saknat dig här, och det du skriver jag blir som indragen i det hela. Men nu hänger jag inte alls med, jag satt och log under allt, och ja jag vet inte men det du skriver har en konstig effekt på mig, :O Men va, okej att den snart är slut, men jag hänger inte med, vad händer liksom. Det var ju så bra. =/ what r u doin to me guuuurl. But I love it, as usual! ♥♥♥

Datum: 2012-08-11 / Klockan: 01:52:44 / URL/Blogg: http://miickzz.blogg.se



Marielle skrev:

Nu hänger jag inte alls med. Men hoppas det rättar till sig i skallen när nästa kommer..

Datum: 2012-08-11 / Klockan: 10:58:39 / URL/Blogg: http://firststeptwoforever.blogg.se



myworldd skrev:

Hejsan!
Den novelle du håller på med nu är så jävla grym :)
JAg och min kompis undrar om du skulle vilja göra ett länkbyte, vi har precis startat upp en egen nóvellblogg:)
Kram

Datum: 2012-08-17 / Klockan: 16:51:04 / URL/Blogg: http://www.myworldd.devote.se



Jenny skrev:

Yes! Har längtat ett bra tag tag nu!! Och suktar efter sista delen, hoppas innerligt att den slutar lyckligt!!! <333

Datum: 2012-08-17 / Klockan: 22:10:06 /



Ditt namn:

Mail adress: (publiceras ej)

URL/Blogg:

Din kommentar:

Kom ihåg mig?



Trackback